November

Oj vilken bloggpaus det blev... Antar att jag inte har haft något av intresse att berätta eller så har jag bara varit lat... Vilket som. Paus blev det i alla fall. Hoppas den är över nu.

Nu har vi redan första november. Vart har detta år tagit vägen?

Som vanligt när hösten kommer pyr det riktigt i mej att få förnya. Hemmet, håret, garderoben. Ja, allt egentligen. Just nu är jag kanske mest inriktad på garderoben. Fy attans vad det finns mycket fint där ute. Jag hittar liksom nya webbshoppar sprängfyllda med sånt jag skulle vilja ha dagligen. Så sitter jag och tittar, suckar och klickar. Och stänger ner sidan. Plockar på mej lite inspirationsbilder (kanske som minneslappar...?) och bläddrar genom dem senare igen. Hur kan man bli så enfaldig?

Men titta här, visst är de rätt så bra "suck-faktor" över dessa?

Ni hittar grejerna här: vit tröja + tröja med stjärnor och please jeans, Johnny Bulls stövlar, barfota sockor(borde vara på kommande snart...?), grå tunika, ldir boots

Jag drömde tillochmed om ldir-kängorna en natt. Hahaha, vadå vill ha?

Sitter hemma med en envis, sjuhelvetes huvudvärk som nu har pågått i två och en halv vecka. Väntar på kallelse till vidare undersökningar. Känns inge vidare kan jag säga. Men det är ju onödigt att stressa upp sej och tänka på det värsta innan man vet något alls. Vi tar bekymren sen om de behövs. Tror att jag skall bläddra vidare på internet och se om jag kan fokusera tankarna på nåt kul en stund, hmmmm... ;o)

***

Oho, olipas pitkä blogitauko. Joko minulla ei ole ollut mitään kiinnostavaa kerrottavaa tai sitten olen vain ollut laiska. No, oli miten oli. Tauko on (toivottavasti) ohi nyt.

Mihin tämä vuosi on kadonnut? Meillä on jo ensimmäinen päivä marraskuuta. Huikeeta.

Niin kuin aina kun syksy saapuu, minulla on ihan sairas himo uudistaa kaikkea. Kotia, tukkaa ja vaatekomeroa. Tällä hetkellä kohdistan kaiken energian siihen vaatekomeroon. Ja voi että miten paljon kivaa ja ihanaa maailmasta löytyy. Tuntuu siltä että löydän uuden ihanan verkkokaupan joka päivä ja selailen, huokailen ja klikkailen kaikkea kivaa. Sitten suljen sivun. Ehkä tallennan muutaman kuvan inspiraatioksi (vaiko muistilapuksi?) ja selailen niitä taas myöhemmin. Miten ihminen voi olla näin pimahtanut?

Istun kotona sitkeän ja inhottavan päänsäryn kanssa. Se on jatkunut nyt kaksi ja puoli viikkoa. Odotan kutsua jatkotutkimuksiin. Voin myöntää ettei tunnu kovin kivalta. Mutta turhaahan se on murehtia etukäteen. Ei auta muu kun odottaa tutkimuksia ja niiden tuloksia. Sitten voi murehtia jos siihen on syytä. Eli voipi olla että jatkan netin tutkistelua (jos löytyisi lisää kivaa...) jotta saan ajatukset muualle hetkeksi. ;o)

ALMOST FORGOT: